Det finns ett antal hälsorisker förknippade  med kateterbehandling.

Urinvägsinfektion
Vid RIK kan bakterier föras in i urinblåsan med katetern. De kan förekomma både med och utan symtom. Läs mer om bakterier i urin här.

Vanliga symptom är att du känner dig kissnödig ofta, att det gör ont eller svider i blåsa, testiklar eller urinrör och en allmän sjukdomskänsla. Vid neurologisk påverkan kanske du inte känner av de vanliga symtomen, du kanske blir mera spastisk eller orkeslös istället. Infektionen kan gå över av sig själv, men den kan också behöva behandlas med antibiotika.

Om du har frossa eller feber över 38 grader ska du snarast kontakta vården, det kan vara viktigt att du får snabb behandling.

Vissa bakterier lyckas överleva trots behandling med antibiotika. Dessa bakterier har blivit motståndskraftiga och kallas resistenta. Läs mer om resistenta bakterier här.

Om du har upprepade urinvägsinfektioner med feber och sjukdomskänsla bör du diskutera vad mer som kan göras med din vårdgivare. Efter återkommande problem med urinvägsinfektioner blir slemhinnan i blåsan irriterad så att bakterier lättare får fäste. Läkemedel som surgör urinen kan förebygga, liksom en sur lösning som spolas in i blåsan. En annan typ av kateter kan också vara ett alternativ. Läs mer om upprepade infektioner här.

Ärrbildning i urinröret
Det kan ibland vara svårt att föra in katetern, och urinröret kan bli skadat. Skadan läker, men ärret som bildats kan göra det trångt i urinröret vilket kan försvåra kateteriseringen.

Blåssten
Blåssten är ganska ovanligt, men risken att få blåssten ökar om du använder kateter. Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det, men det är först när du får symtom som du behöver åtgärda det. Tecken på blåssten kan vara att du blir kissnödig ofta, smärta eller kramper i blåsan men också upprepade urinvägsinfektioner och blod i urinen.
Kontakta den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling alternativt 1177 Vårdguiden vid dessa besvär. Läs mer om blåssten här.

Autonom dysreflexi

Om du har en ryggmärgsskada i eller ovanför mellersta bröstryggen kan en överfylld blåsa eller tarm ge plötslig blodtrycksstegring med huvudvärk, svettning och långsam puls.

Behandlingen består i att avlägsna den utlösande faktorn det vill säga tömma blåsa eller tarm.

Om du drabbas av autonom dysreflexi

1. Sitt upp eller res upp huvudet till 90 grader i förhållande till kroppen. Sänk benen om du kan.
2. Lossa eller ta av allt som sitter åt, såsom kläder, kateterband och skor.
3. Kontrollera att din urinblåsa är tömd.
4. Om obehagen inte släpper inom några minuter måste du få hjälp! Ring 112.

Det finns ett antal hälsorisker förknippade med kateterbehandling.

Urinvägsinfektion
Bakterier i urin förekommer så gott som alltid i samband med kvarliggande urinkateter. De kan förekomma både med eller utan symptom. Läs mer om bakterier utan symptom här.

Det kan vara att du känner dig kissnödig ofta, att det gör ont eller svider i blåsa eller urinrör och allmän sjukdomskänsla. Vid neurologisk påverkan kanske du inte känner av de vanliga symtomen, du kanske blir mera spastisk eller orkeslös istället. Infektionen kan gå över av sig själv, men den kan också behöva behandlas med antibiotika.

Om du har frossa eller feber över 38 grader ska du snarast kontakta vården, det kan vara viktigt att du får snabb behandling.

Om du har fått antibiotika mot urinvägsinfektion bör katetern bytas inom två dagar efter att du började med antibiotikabehandlingen. Detta för att få bort överlevande bakterier som finns på katetern (biofilm) och som antibiotika inte kommer åt. Läs mer om biofilm här.

Vissa bakterier överlever trots behandling med antibiotika. Dessa bakterier har blivit motståndskraftiga och kallas resistenta. Läs mer om resistenta bakterier här.

Om du har upprepade urinvägsinfektioner med feber och sjukdomskänsla bör du diskutera annan behandling med din vårdgivare. Efter återkommande problem med urinvägsinfektioner blir slemhinnan i blåsan irriterad så att bakterier lättare får fäste. Läkemedel som surgör urinen kan förebygga, liksom en sur lösning som spolas in i blåsan. En annan typ av kateter som minskar bildande av biofilm kan också vara ett alternativ Läs mer om upprepade infektioner här.

Ärrbildning i urinröret
Det kan ibland vara svårt att föra in katetern, och urinröret kan bli skadat. Skadan läker, men ärret som bildats kan göra det trångt i urinröret. Den ständiga nötningen av kateter kan irritera slemhinnan i urinröret och orsaka inflammation som också kan leda till ärrbildning.

Blåssten
Blåssten är ganska ovanligt, men risken att få blåssten ökar om du har kateter. Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det, men det är först när du får symtom som du behöver åtgärda det. Tecken på blåssten kan vara att du blir kissnödig ofta, smärta eller kramper i blåsan men också upprepade urinvägsinfektioner och blod i urinen.
Kontakta den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling alternativt 1177 Vårdguiden vid dessa besvär. Läs mer om blåssten här.

Nötning av urinrörsmynning
(Erosion av urinröret – Iatrogen hypospadi)

Hos dig som man kan trycket av en KAD mot yttre delen av urinröret orsaka en nötning som gör att urinrörsmynningen vidgas. Genom att fixera penis uppåt med exempelvis en åtsittande kalsong kan du minska trycket på urinröret.

Ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling om du märker att urinrörsmynningen vidgats. Ni bör diskutera andra behandlingar såsom självkateterisering eller suprapubisk kateter.