Som första åtgärd kan du tömma blåsan med din RIK-kateter.

Det kan finnas flera orsaker till smärta och kramper i urinblåsan:

Urinvägsinfektion
Om du får ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen eller får feber mer än 38 grader ska du ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Du kan också ringa 1177 Vårdguiden för bedömning, eftersom det kan vara tecken på urinvägsinfektion som behöver behandlas. Läs mer om urinvägsinfektion.

Förstoppning
Om din avföring är hård eller om du har avföring sällan kan du ha förstoppning. Den fyllda tarmen trycker på urinrör och urinblåsa vilket kan orsaka obehag. Det kan också bli problem att föra in katetern och att tömma blåsan helt.
Frukt, grönsaker och ett extra glas vatten vid varje måltid samt motion minskar risken för förstoppning.
Receptfria läkemedel som hjälper tarmen kan köpas på apoteket. Hjälper inte dessa kan du kontakta din vårdcentral för rådgivning.

Överaktivitet i urinblåsan
Urinblåsan drar ihop sig vilket kan medföra urinläckage mellan kateteriseringarna. Läkemedel finns som kan hjälpa. Ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Läs mer om överaktiv blåsa

Torra slemhinnor
Efter klimakteriet får kvinnor ofta torra slemhinnor i underlivet som orsakar sveda och irritation. Dessa besvär kan förvärras om du använder självkateterisering. För att lindra dina besvär kan du behandla med en låg dos östrogen i underlivet. Det finns att köpa receptfritt på apoteket. Du kan också ta kontakt med din vårdcentral för rådgivning.

Om du har kvar smärta och kramper trots behandling av dessa tillstånd bör du ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Diskutera med din vårdgivare om du ska byta katetermaterial eller katetergrovlek.

Det kan finnas flera orsaker till smärta och kramper i urinblåsan:

Stopp i katetern
Det kommer inte någon urin genom katetern. Kontrollera i första hand att kateter eller slang till urinpåsen inte är vikt. Läs mer om stopp i katetern.

Urinvägsinfektion
Om du får ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen eller får feber mer än 38 grader ska du ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Du kan också ringa 1177 Vårdguiden för bedömning, eftersom det kan vara tecken på urinvägsinfektion som behöver behandlas. Läs mer om urinvägsinfektion.

Läget på katetern
Undvik att dra i katetern. Det kan göra att katetern trycker ner mot urinblåsans botten, och detta kan ge kramper eller smärtor.
Om du är man och har katetern kopplad till en urinpåse bör du fästa upp katetern mot magen, gärna med hjälp av underkläderna, för att undvika drag i katetern.

Mekanisk retning av katetern

Kissnödighetskänsla, obehag och smärta kan förutom av urinvägsinfektion orsakas av kateterns och ballongens mekaniska retning i urinblåsans botten och i urinröret. Diskutera med din vårdgivare om du ska byta katetermaterial eller katetergrovlek. Ni bör också diskutera andra behandlingar såsom självkateterisering eller suprapubisk kateter.

Förstoppning
Om din avföring är hård eller om du har avföring sällan kan du ha förstoppning. Den fyllda tarmen kan trycka på urinblåsan, och detta gör ofta ont.
Frukt, grönsaker och ett extra glas vatten vid varje måltid samt motion minskar risken för förstoppning.
Receptfria läkemedel som hjälper tarmen kan köpas på apoteket. Hjälper inte dessa kan du kontakta din vårdcentral för rådgivning.

Överaktivitet i urinblåsan
Urinblåsan drar ihop sig vilket kan medföra urinläckage vid sidan om katetern. Läkemedel finns som kan hjälpa. Ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Läs mer om överaktiv blåsa

Torra slemhinnor
Efter klimakteriet får kvinnor ofta torra slemhinnor i underlivet som orsakar sveda och irritation. Dessa besvär kan förvärras om du har kateter. För att lindra dina besvär kan du behandla med en låg dos östrogen i underlivet. Det finns att köpa receptfritt på apoteket. Du kan också ta kontakt med din vårdgivare för rådgivning.

Om du har kvar smärta och kramper trots behandling av dessa tillstånd bör du ta kontakt med den vårdgivare som har ansvar för din kateterbehandling. Diskutera med din vårdgivare om du ska byta katetermaterial eller katetergrovlek. Ni bör också diskutera andra behandlingar såsom självkateterisering eller suprapubisk kateter.